Du är här

Advent – en väntan på vad?

Under december månad är vi många som väntar på årets mest populära högtid, men vad är det egentligen vi väntar på? Är det julklappar, mat i överflöd eller något helt annat?
Margaretha
– Att kunna säga ”jag är den jag är” är bland det största som finns, säger Margaretha Josefsson, präst på Landvetter Härryda pastorat.

– Augustinus, en av de stora kyrkofäderna, säger att längtan utvidgar själen och att ju mer vi längtar, desto mer kan vi ta emot. Det är mäktigt, säger Margaretha Josefsson, präst på Landvetter Härryda pastorat.

– För barn handlar väntan om jultomten och för vuxna handlar det om en väntan på vila, tid att vara med familjen och drömmen om ett bättre och helare liv.

Drömmen om ett bättre och helare liv handlar enligt Margaretha om några av de saker som gör oss till människor: relationer, försoning och att våga yttra hjärtats innersta känslor, även när det är läskigt.

– Att kunna säga ”jag är den jag är” är bland det största som finns. Att bara sitta ner och ta en kopp te med någon annan utan våra skal är vad jag tror att människor längtar efter. Adventstiden handlar om att Gud som säger om sig själv: 'Jag är den jag är’, kommer till oss för att bli en av oss och lära oss att just kunna bli människor för varandra.

Mellanmänskliga känslor

Att julen präglas av mellanmänskliga känslor är något som även syns i TV tablån. I den omåttligt populära julfilmen Love Actually, som många av oss tittar på med lika stor entusiasm som ”Kalle Anka” eller ”Kan du vissla Johanna”, bygger handlingen på just det som Margaretha reflekterar kring. Förutom Hugh Grants ikoniska höftdans till låten Jump (for my love) av The Pointer Sisters får vi se människor försaka varandra, försonas, kämpa för sina älskade och ta svåra beslut för den romantiska kärlekens skull. Men varför har den oövervinnliga kärleken så stort fokus just i juletid, och inte året om?

Att julen handlar om Gud och Jesus har de flesta av oss vetskap om. I den tidiga kyrkan sa man att Gud valde att bli människa för att människan också skulle kunna vara människa fullt ut, så som Jesus var. Och vad är mer mänskligt än kärlek och relationer till andra människor? Även för den som inte ser sig som troende är det ofta just detta som julen handlar om.

Men hur bra är vi i vår kultur på att längta och vänta? I dag börjar julmusten säljas tidigt och många börjar undra redan i slutet av september vilket datum det är socialt acceptabelt att börja spela julmusik. Margaretha tror att vissa goda saker behöver hållas begränsade för att fortsätta kännas speciella.

– I vår kultur har det blivit lite ”After Eight - any time” och semlorna kommer redan på juldagen. Jag hade kunnat äta semlor till frukost varje dag, men det finns en poäng med att vissa saker får lov att vara speciella. After Eight och semlor varje dag kan låta som att varje dag hade blivit roligare, men i själva verket gör det att varje dag blir tråkigare. Det finns en poäng med själva längtan och väntan – den förbereder oss på att ta emot med större glädje. 

Julen gör oss givmilda

En annan trend i juletid är välgörenhet. Det blir allt mer populärt att företag ger värdet för medarbetarnas julklappar till goda ändamål i stället för att köpa någon ouppskattad pryl som till slut hamnar på en hylla på någon loppmarknad. Radiohjälpens flaggskepp Musikhjälpen ökar sin insamling varje år och sommarens extrema väder kommer antagligen göra att denna trend ännu starkare. För barn är dock julen förknippad med tomten och glittrande, tindrande ögon kanske slocknar av att upptäcka att säcken är tom. För detta har Margaretha ett konkret tips till föräldrar. 

– Vi ger för att vi vill visa kärlek. Ingen förälder vill heller att deras barn ska känna sig utanför när alla andra får. Samtidigt vet vi att vi behöver tänka om lite när det gäller detta, för jordens och framtidens skull. Prata med barnen. Ofta har de egna tankar om hur de vill att vi ska visa dem kärlek. Vi kan ge något som blir en upplevelse istället för en sak. Det behöver inte vara något dyrt, kanske bara en utflykt till en park med picknick eller tid att läsa för barnen. Och vi kan lära barnen att det vi faktiskt får, kan vi också dela med oss av.

Topp i världen gällande ensamhushåll

Sverige ligger i topp i världen när det kommer till enpersonshushåll, och den stora ensamhet som ryms i vårt land syns som allra tydligast under julhelgen. Det finns en förväntan på att man ska umgås bland familj och vänner, men gemenskapen som gestaltas i allt från människors prat på stan till alla reklamer om sorl och Aladdin-askar är något som inte alla har tillgång till. 

– Under jul och nyår blir ensamheten väldigt synlig och plågsam. Gemene man kan då tänka: ”vad kan jag konkret göra?”. Det kan handla om något så enkelt som att hälsa på din granne eller hjälpa till att skotta snö på någons uppfart. Det är något heligt med gemenskap i sig självt, avslutar Margaretha.