Du är här

Maria skapar biologisk mångfald på Härryda kyrkogård

På Härryda kyrkogård händer det spännande saker. Möt Maria Björk – trädgårdsteknikern som skapar fjärilsgravar, solrosgravar, brinner för biologisk mångfald och hjälper insekterna att må bra och föröka sig.

Kyrkogårdar har många olika roller att spela. De flesta tänker kanske i första hand på att de är ett vilorum för döda, en stillsam plats, där man kan finna ro, meditera, vända blicken inåt eller mot det eviga.

Maria Björk har just börjat som trädgårdstekniker på Härryda kyrkogård. För henne är kyrkogården även en plats där liv kan frodas, ett liv som faktiskt kan göra vistelsen för kyrkogårdsbesökaren lite gladare än vad den kanske vanligtvis är.

Kyrkogårdar besöks inte bara av oss människor. Mängder av insekter och andra småkryp kan ha en kyrkogård som sin oas. I vår tid är det viktigt, eftersom insekter i dag har svårt att hitta lämpliga platser att leva på när skogar och parker blir alltför sterila under inverkan från människan.

Maria Björk har med sin mycket långa erfarenhet stora kunskaper om vilken roll insekterna spelar i vår värld och hur man kan få dem att trivas.

Harmonisk arbetsplats

Maria har sitt kontor i Härryda församlingshem, som ligger mittemot Härryda kyrka och kyrkogård. Det är ett ljust och fint rum som Maria har smyckat med vackra tavlor föreställande jordbrukslivet från förr. Utanför hennes fönster har grannen en hönsgård och på dagarna går hönsen fritt utanför hennes fönster.

Solen strålar denna ganska varma januariförmiddag och det är vackert och lugnt kring kyrka och kyrkogård. Så bryts tystnaden av motorljud och in mellan kyrkogårdens grindstolpar kommer Maria körandes i en liten hjullastare. Arbetet som trädgårdstekniker är omväxlande och handlar om allt från att hitta rätt sorts växter och blommor för årstiderna till att utföra tunga sysslor, som att reparera, lyfta och transportera.

 

Biologisk mångfald

– Jag har under åren arbetat väldigt mycket för biologisk mångfald och var tidigt ute med att skapa ängsmiljöer och sätta upp bikupor. Det är den biologiska mångfalden som jag tycker är riktigt intressant.

Maria har arbetat inom kyrkans värld sedan 1987 och har under 30 års tid varit i Mölndals pastorat, bland annat som arbetsledare och trädgårdstekniker, ända fram till nu, när hon kommit till Landvetter Härryda pastorat. Det passar Maria bra, eftersom hon själv bor i Härryda.

– Att jag blev trädgårdstekniker började egentligen med ett sommarjobb för länge sedan. Mamma var vikarie på kyrkogårdsförvaltningen, som det hette på den tiden, och kyrkogårdschefen där erbjöd mig sommarjobb hos dem. Så en dag kom samma chef med papper till mig om en grundutbildning i trädgård. Så på ett år läste jag in trädgårdsämnena på Munkagårdsskolan i Tvååker. Sen blev det påbyggnadsutbildning inom markbyggnad i Norrköping. Sen till slut sökte jag till lantbruksuniversitetet i Alnarp för att utbilda mig till trädgårdstekniker. Och på den tiden var detta den högsta nivån man kunde studera på inom mitt område. Det var verkligen jätteroligt, säger Maria med eftertryck.

Framtiden och nuet samtidigt

Marias jobb handlar om att planera, förbereda och att ligga ett steg före i tanken. Det tar lång tid att förändra och skapa nytt när det är naturen som är arbetsmaterialet. Det som ska vara fint på kyrkogården på sommaren måste planeras på hösten och vintern. Ibland måste tanken vara flera år in i framtiden om det handlar om att omskapa hela ytor på en kyrkogård.

Men som trädgårdstekniker lever man också i nuet.

– Absolut. Det handlar mycket om att komma ut och rensa ogräs, klippa gräs, beskära buskar och träd, kanske sortera och återvinna äldre gravstenar och kanske plocka pinnar när det har blåst mycket. Det är ett väldigt varierat arbete.

– Just variationen är en av de saker som gör att mitt jobb är så roligt. En annan positiv sak är att man träffar så många trevliga människor, säger Maria. Det räcker att man är därute och arbetar med något, så är det lätt för folk att komma fram och prata. Vi finns därute och man kan alltid komma fram och prata en stund med oss. Det är ett väldigt socialt arbete faktiskt. Även under sorgliga tillfällen, som begravningar, kan man vara med och påverka och hjälpa till att göra stunden så fin som det bara går, för att de anhöriga verkligen ska få ett fint minne efter begravningen.

 

 

Skapar oaser på kyrkogården

Maria arbetar mycket aktivt med att skapa små genomtänkta oaser på kyrkogården och har en verklig passion för att alla vi som besöker kyrkogården ska få något som både är fint att titta på och samtidigt bra för miljön.

– Många som är inne på kyrkogården kanske bär på sorgliga tankar, men mitt mål är när de lämnar kyrkogården, ska det finnas en chans att de gör det med ett leende på läpparna, genom att de har sett fina saker inne på kyrkogården.

– Som nu, när jag håller på att skapa solrosgravarna och fjärilsgravarna och jag har även tankar på att smycka ingångarna till kyrkogården med krukor, så att man får se lite blommor på vägen in, eftersom blommor brukar göra människor glada.

Hur sköter vi om insekterna?

Maria brinner alltså för biologisk mångfald. Men vad är biologisk mångfald ur en trädgårdsteknikers perspektiv och varför är det bra att satsa på det?

– Det är så otroligt viktigt med våra insekter. Det är verkligen så att våra insekter håller på att ta slut. Det märker man verkligen. Man ser inte lika många fjärilar nu som det var när jag var barn. Man hör inte längre lika mycket surr i träden som man gjorde när man var yngre. Det har att göra med att samhället är så pass inriktat på att gå med vinst på alla områden. Det innebär bland annat att när man odlar så är man väldigt enformig i sin odling. Man kanske odlar på ett sätt så att det bara finns mat och näring för insekterna under en väldigt kort tid. Sen när den tiden är slut så finns det plötsligt ingenting för insekterna och då överlever de ju inte.

– Sen har vi ju alla välklippta gräsmattor, som alla vill ha nuförtiden, de är verkligen som en öken för insekterna, det är helt sterilt.

Mat för insekter nästan hela året

Kan då kyrkogården spela en roll för insekternas liv? Kan Maria och hennes arbete innebära en skillnad för dem?

– Absolut. Om jag skapar en miljö för våra pollinerande insekter, så betyder det att de kan föröka sig här. Man måste inte klippa vartenda strå. Slänter är jättebra platser att ha som ängsmark. Det finns alltid en massa frön i jorden och när man släpper en bit mark att växa fritt så gror fröna och det kommer upp blommor och annat fint. Här hos oss har min kollega redan sedan tidigare startat upp ett antal ängsmarker och det man kan se där är det kommer upp blommor som finns även under en stor del av året, något som också är viktigt både för insekterna, så att de har mat en längre tid på året, och även ur ett estetiskt perspektiv.

– Nu är det tidigt på våren och då är det viktigt att det finns sälg och att det finns lökar som ex. krokus, växter som så småningom ersätts av andra på sommaren och av ytterligare andra på hösten.

– Det som är roligt är att det faktiskt pratas mycket om biologisk mångfald idag. Och själv försöker jag sprida kunskap om ämnet, genom att exempelvis prata med de som kommer in på kyrkogården.

 

 

Fjärilsgravar och solrosgravar

På en kyrkogård finns ofta en del gravar som är återlämnade och inte längre används som gravar. Dessa gör Maria någonting alldeles extra av och sen får de lite ovanliga namn som ”fjärilsgravar” och ”solrosgravar”. Men vad är en fjärilsgrav och en solrosgrav egentligen?

– Att det kallas fjärilsgravar beror på att de växter som växer på graven gillas av fjärilar. Det är perenner och lökar tillsammans. En grav kan till exempel ha en hängsälg och då finns det mat för fjärilarna där. Det kan finnas Buddleja, som i folkmun kallas för ”fjärilsbuske”. Den drar verkligen jättemycket fjärilar. Och sen planterar man sådant som blommar långt fram på året, ända tills frosten kommer, så det finns verkligen någonting där hela tiden. Det handlar alltså inte om en ”grav för fjärilar”, utan tvärtom något som hjälper fjärilarna att leva.

 

Gamla gravar får nytt liv

– Det blir även ett sätt att inte ta bort gravarna, utan låta dem få finnas kvar. Dessutom har vi en del gravar som är k-märkta och som måste vara kvar ur kulturhistorisk synpunkt. Då är det inom pastoratet som tar hand om dem och då kan man ju lika gärna passa på att göra det fint med vackra planteringar kring dessa gravar.

Att vara trädgårdstekniker är ett arbete som inte bara kräver stora kunskaper om växter, blommor och biologisk mångfald, utan även förmåga att se framåt, att planera och tänka hur en plats kommer att gestalta sig om många år. Vad ser Maria för framtid för ”sin” kyrkogård?

Hur ser det ut om fem år?

– Om fem år? Jo, då tror jag att vi har fått en plats med mycket fler perenna planteringar, med fokus på mat till insekterna. Men det ska inte bara vara ängsmarker, utan det som ska vara klippt, ska vara klippt och att alla gångar är fina och välskötta. Det ska vara raka kanter och snyggt på en kyrkogård. Men också att de små detaljerna finns där som gör att det blir spännande att gå på kyrkogården. Jag skulle gärna se ett samarbete med pastoratets förskola och fritids. Kanske kan barnen göra små insektshotell och sätta upp här? Kanske kan även ungdomar i lite högre åldrar, som exempelvis konfirmanderna, involveras på olika sätt? Jag ska även försöka få tag på en bra stock som jag kan borra hål i, för att bereda plats för bland annat vildbin, avslutar Maria.


Fyra tips från Maria

Insektshotell

– Jättelätt att göra. Man tar bara en stockbit och så borrar du hål i den med en borrmaskin. Hålen ska vara mellan 5 och 13 millimeter breda och mellan 5 och 10 centimeter djupa. nu är det bara att lägga ut den, gärna där det är lite soligt och ”gött” och där insekterna har någorlunda fritt för inflygning. Gör man på det viset hemma i sin trädgård, så kommer insekterna snart. Det behöver inte vara märkvärdigare än så.

Igelkottshotell

– Samla ihop lite grenar som har blåst ned på gräsmattan och lägg dem i en hög. Då kan du få igelkottar där, för dom trivs i sådana grenhögar. Och dessutom trivs både insekter och fåglar i grenhögen.

Vildbihotell

– Gör en liten sandhög av vanlig sand. I den trivs vildbin som bygger sina bon i sanden. Man kan även lägga några stora stenbumlingar i sanden, för de lagrar värme och det tycker vildbina om.

Insekts- och fågelbad

– Ta ett fat och fyll med vatten. Då får insekter – och även fåglar – någonting att dricka. Lägg i några stenar som sticker upp över vattenytan, så att de har någonting att sitta på.